Sämre lönsamhet på bulken - vi måste förädla mer.

En gång i tiden började Södra som en sammanslutning av skogsägare som ansågs kunna tjäna bättre på att sammarbeta än att vara utlämnad åt starka virkesköpare, brännved var det första stora sortimentet. Nästa steg för att få upp lönsamheten blev att investera i gemensamma industrier vilket har varit väldigt lyckosamt för att skapa en stark förening. Fram till slutet av 80-talet var det även lyckosamt för skogsägarna. Nu har ett sjunkande realvärde gjort lönsamheten väldigt mycket sämre. Vilket ansvar har vi som föreningsmänniskor när vi ser hur botten håller på att gå ur skogsgårdarna. Är vi goda, lojala och tror att allt som går att göra är gjort eller tar vi tag i vår demokratiska rätt och styr föreningen åt delvis nya håll.

Skall det för alltid vara givet att en ekonomisk förening i Sverige måste syssla med timmer, massaved och energi? Kooperation betyder "arbeta tillsammans" på latin men det står inte i uppslagverken att sammarbete måste handla om massaved, timmer och energi. En förening skall aldrig blanda sig i mitt företags lönsamhet eller drift. Den kan däremot köpa, förädla och förmedla nästan vad som helst. Grejen är ju att vi på dagens produkter har alldeles för långt fram till slutkunden. Slutsatsen av det är att vi måste förädla mer på gårdarna för att skapa högre omsättning till vår egen lön och omkostnader. Jämför med mjölkbonden som översatt till skogen skulle låta föreningen ha korna i fabriker. Det bonden gör är att enbart leverera gräs till industrin. Smålands små jordbruk skulle vara alldeles för små för att få lönsamhet på att sälja gräs.

I detta arbetet kan vi ta hjälp av föreningen i många olika steg. Inköp av råvara kan ske via skogsbruksområdena. Hjälp med att skapa nätverk för kunskapsutbyte och produktionssamverkan kan göras med bas i föreningen. Marknadsföring, försäljning och distribution kan ske via föreningens olika dotterbolag som redan har en organisation för allt detta. Vad gäller pengar så torde inget problem uppstå eftersom det blir affärsuppgörelser i alla leden. Provisioner och påslag för olika tjänster betalar vad det kostar att nyttja organisationen.

Produkterna är många där de stora förmodligen är brasved, småsågverk, småhus och energi. Jag har träffat många som skulle vilja ha en halvtid med verksamhet på sin egen skogsgård. Vi har många arbetstillfällen som väntar. Det som behövs är att vi gemensamt får upp ögonen på Skogsägarföreningarna om att med nya tider behövs nya ideer.